Tonbe, leve e reentegre |01 April 2023

Sa senk zonm dan en portre souvenir avek minis ek son lekip apre ki zot ti’n resevwar zot sertifika
Perseverans senk zonm ki’n servi ‘night shelter’ avek travayer sosyal
Senk zonm ki ti’n tonbe dan lavi e servi ‘night shelter’ ofer par departman Zafer Sosyal in yer rankontre minis responsab sa departman, Patricia Francourt, pour selebre zot perseverans ek determinasyon, apre ki zot in reisi reentegre dan fanmiy e lasosyete.
Sa senk zonm i Allen Soleil, Serge Moustache, John Marguerite, Antoine Albert e Rudy Bouchereau. Zot in reste kot sa sant North East Point pandan diferan peryod letan, varye ant 6 mwan a 3-an, pour esey refer zot lavi apre plizyer rezon personnel e sitiasyon anti-sosyal ki ti’n fer zot perdi tou dan lavi enkli lozman ek fanmiy.
Yer bomaten dan en pti rankont kot lofis Minis Francourt, Independence House e dan prezans bann travayer sosyal ki’n siport zot pour remet zot lo lipye, zot ti partaz en pti pe zot parkour.
Sa rankont, anba tenm ‘Perseverans’ sete zisteman pour vwar konman zot in reisi avek led Minister Lanplwa ek Zafer Sosyal, e tou son bann lezot partener, kapab ganny en lot sans.
Pour Allen Soleil ki ti dir son sitiasyon fanmiy ti’n deteryore kot in trouv li lo semen, son sitiasyon in bokou aranze. «Mon annan kontak avek mon fanmiy e zot pe ed mwan», Allen ti dir.
Serge Moustache ki osi son konportman anti-sosyal ti fer li perdi lyen avek son fanmiy, ‘night shelter’ in en gran soutyen. I’n pas plis ki 3-an dan sa landrwa, e i aprezan kot lakour bann dimoun aze Anse Boileau. I remersye sa landrwa ek son bann travayer pour zot sipor, konprenezon, pasyans, tolerans e nivo disiplin ki i dir in ed li reetabli son lavi.
John Marguerite i rekonnesan anver en manm groupman Paster Lannwit ki ti ranmas li pe dormi dan ‘Peace Park’ Anse Royale e refer li kot ‘night shelter’ North East Point kot in ganny led, konsey e sipor ziska in trouv en landrwa permanan ozordi.
Lavi Antoine Albert, en zabitan Bougainville, ti baskile apre ki lakaz son paran ki i ti reste ladan ti tonbe akoz ti’n tro vye. E pour li se a sa moman ki i ti vwar li pe rod led kot sa landrwa tanporer.
E Rudy Bouchereau li i dir i tir son sapo a tou travayer sa ‘night shelter’ ki pa’n zize e montre ledwa me plito pare pour fer tou sa ki zot kapab pour asiste li.
«Napa ase mo pour dir zot mersi. Akoz mwan mon ti’n perdi tou, e lavi ti difisil. Me sa group dimoun in donn mwan en lanmen, tret mwan parey en manm zot fanmiy pour sa sis mwan ki mon’n laba,» Rudy ti dir.
Zot ti osi annan en remersiman spesyal pour Minis Francourt ki zot dir in fer letan osi pour pase, ekout zot e vwar zot sitiasyon.
Zistwar emouvan sa senk zonm i parmi bann reisit ki ‘night shelter’ in anrezistre dan sa 9-an ki i an egzistans.
Minis Francourt ti dir sa rankont i en lazwa pour li akoz zot zistwar i enn ki pozitiv, e ankourazan pour en servis ki an demann me ki anmenmtan limite akoz zot pa kapab pran sitan bokou dimoun.
«Mon konnen i pa’n fasil, i annan de fwa dan lavi letan ou pe seye ou retonbe ankor. Ou bezwen re-anmas ou lekor, annan sa rezilyans pour kontinyen. Felisitasyon alors», minis ti dir zot.
I’n osi remersye travayer zafer sosyal pour zot devouman anver zot travay e zot bann kliyan. Anfet sa rankont yer ti’n organize pour koensid avek zot lazournen le 21 Mars, pour atir latansyon lo kantite travay ki zot fer pour ed popilasyon.
Dapre Maria Doudee, ki administrater sa landrwa tanporer, 225 dimoun in vin rod led kot ‘night shelter’, e ladan 81 in reisi re-entegre dan fanmiy ou sosyete. Sa apre ki zot in swiv ‘counselling’ swa pour aret bann konportman anti-sosyal, reisi ganny en lanplwa stab, e ganny en akomodasyon ki stab. I dir pour le moman zot annan 12 kliyan, me sant i annan kapasite pour pran en ventenn.
Menm serten reisit, Madanm Doudee i dir, pa fasil akoz lamazorite fwa zot pa reisi reentegre sa bann dimoun konman zot ti ava anvi.
«Osi deplizanpli bann fanmiy i retisan pour reaksepte zot pros, par egzanp bann paran ki mon pou dir zot in ganny ase avek konportman anti-soyal zot zanfan. E enn fwa zot al tribinal e met sa zanfan deor, nou bann swivi pour fer medyasyon pa abouti dan nanryen », Madanm Doudee ti eksplike.
Madanm Doudee i dir zot pe osi ganny plis difikilte pour plas sa bann dimoun dan lanplwa sirtou avek sa problenm drog ki kontinyen agrave dan pei.
I’n lans lapel avek fanmiy pour gard sa kontak akoz sa reentegrasyon pou difisil si zot pa enplike.
Pour le moman i’n felisit sa bann ki enplike e bann kliyan ki menm si zot tonbe detrwa fwa, zot pe eseye pour sanz zot lavi.
Mme Doudee i dir zot servis apre swen pe ede lo sa kote pour gard zot lo bon semen.
Antretan, Minis Francourt in dir son minister pe konsider ouver en tel fasilite pour bann madanm, akoz i annan en demann, e ki sa diskisyon i an se moman lo latab.
Yer, sa senk kliyan ti osi resevwar en sertifika konman en siny felisitasyon pour zot kouraz, devouman ek perseverans, e zot ti osi partaz en gato avek Minis Francourt ek son lekip.
Patsy Canaya
Portre Louis Tousaint