Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

Minis Flavien Joubert i reponn kestyon lo son minister |12 October 2022

Minis Flavien Joubert ti dan Lasanble Nasyonal yer bomaten pour reponn plizyer kestyon konsernan son minister ki responsab pour lagrikiltir, sanzman klima ek lanvironnman.

Lo premye kestyon demande par manm elekte pour distrik Baie St Anne Praslin, Onorab Churchill Gill, lo ki son minister pe fer an relasyon avek bann later vid kot ansyen laferm Dawn Dew, Côte D’Or e osi ki minister pe fer pour bann dimoun ki anvi agrandi zot prodiksyon, Minis Joubert ti dir ki sa bann morso teren in ganny donnen avek 8 fermye ki ti lo lis atann later lagrikiltir lo Praslin.

I ti azoute ki i annan ankor en lot morso teren, anviron 2.8 ektar, ki pe ganny resanse (survey) pour aktivite lagrikiltir.

I ti fer remarke ki ler resansman pou’n fini, sa later pou swa ganny retournen avek sa lakonpannyen ki i ti’n ganny lease sa later an premye lye oubyen i pou ganny lease avek bann fermye ki pe esper en bout later.

Minis Joubert ti note ki i annan ankor later kot ansyen laferm Dawn Dew Farm kot plitar en desizyon pou ganny fer lo ki pour fer avek.

I ti dir vi ki minister pou bezwen, an premye lye, asiste bann ki pe esper en bout later pour konmans zot laferm, si i annan later vid, bann fermye ki montre ki zot pe prodwi pou ganny priorite pour ganny en lot bout later pour ogmant zot prodiksyon.

I ti note ki i annan anviron 166 aplikan atraver pei ki pe esper en bout later pour fer lagrikiltir e sa i enkli 25 aplikan lo Praslin pour nef bout later pour fer lelvaz zannimo dan Grand Anse Praslin enkli sa bout kot Laferm Dawn Dew.

I ti dir ki minister in met anplas en striktir pour get spesifikman later atraver pei ki kapab ganny servi pour lagrikiltir e osi pour regard o pli vit posibilite repran bann ki’n ganny donnen e ki pa pe ganny servi pour donn bann ki anvi prodwi, pour ede redwir enpe sa nonm dimoun ki lo lalis pe esper en bout later.

Vi ki bokou bann lease later zot avek Minister Later ek Lakaz, Minis Joubert ti dir ki zot pe fer bann diskisyon ki sa bann lease zot ganny transfer avek son minister pour ede avek distribisyon later lagrikiltir.

I ti fer remarke anvi mankman later lagrikiltir, i annan teknolozi konmela ki fermye i kapab servi pour fer lagrikiltir lo bann teren ki pa ti ganny konsevwar pour fer sa kalite aktivite dan lepase e kot i ava ede pour ogmant nou prodiksyon.

Swivan en kestyon demande par manm elekte pour Port Glaud, Onorab Egbert Aglae, lo konbyen lòn ki pe ganny pran anba sa skim 20 milyon roupi pour lagrikiltir atraver Labank Devlopman Sesel (DBS) e par ki kategori fermye e anba ki konsiderasyon, Minis ti dir ki sa skim, pour bann fermye anrezistre, pe kontinyen grosi e lòn pe kontinyen agrandi kot an 2018 ti annan 12 lòn avek en montan 5.3 milyon roupi ki ti ganny donnen, 2019 sa ti ariv 7.3 milyon roupi pour 25 lòn, 2020, 11 milyon roupi pour 24 lòn, an 2021, 12.653 milyon roupi ti ganny donnen pour 22 lòn e pour trwa kar sa lannen en total 15 lòn in ganny donnen pour en montan 11.6 milyon roupi kot i ekspekte pour depas sa sif 2021.

Minis Joubert ti dir ki laplipar depans sa bann lòn ti al ver konstriksyon ‘shade house’ e renovasyon lenfrastriktir pour lelvaz zannimo.

I ti azoute ki tou fermye anrezistre dan tou kategori prodiksyon pe ganny aste.

I ti mansyonnen ki son minister i an diskisyon avek DBS pour elarzi sa skim pour kouver serten aktivite parey sekirite ek veikil spesyalize, parmi lezot, ki pa ti pe ganny donnen.

I ti met alatansyon lasanble ki i reste apepre zis 8 milyon roupi me ki pa ase pour sa 24 demann ki ankour. I ti note ki selman zis en fermye ziska prezan sa lannen ki’n pran lòn maksimonm 5 milyon roupi. I ti lans en lapel pour ki bann ki pran sa bann lonn zot repeye pour lezot kapab prete.

Parmi lezot kestyon ki Minis ti reponn ti proze amenazman lakot Anse Golet kont lerozyon, demande par manm elekte pour Baie Lazar, Onorab François Adelaide, kot en miray ros 300 met longer avek en valer 5.3 milyon roupi pe ganny konstrir. I ti fer remarke ki en lot bout sa proze pou enkli resirfas semen ler sa miray, fer par en lakonpannyen sorti Dubai, i fini.

Minis Joubert ti osi dir ki son minister i an konversasyon avek bann lotorite konsernen pour adres amenazman lakot, semen ek lezot lenfrastriktir pour anpese ki bann gro laroul i kontinyen koz lerozyon e destriksyon dan bann rezyon lakot dan pei. Sa pou osi enkli amenazman bann rigol ek larivyer pour redwir risk inondasyon pandan sezon lapli.

Lo kote pour retir pye oubyen koup brans dibwa ki koz en danze pour manm piblik ek lenfrastriktir, minis ti dir ki zot annan kontra avek 34 kontrakter pour fer sa bann kalite louvraz lo later gouvernman atraver pei.

I ti azoute ki zot pe travay pour annan en pli bon kordinasyon ant bann lazans konsernen pour minimiz risk danze koze par bann pye dibwa.

 

Patrick Joubert

More news