Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

Lasanble i demann gouvernman pour etabli en bon sistenm administratif pour Praslin ek Zil Pros |13 June 2019

Manm Lasanble lo toulede kote latab in donn zot sipor en mosyon ki demann gouvernman pour etabli en bon sistenm administratif pour Praslin ek Zil Pros pour asire ki benefis, lentere ek lavwa zabitan lo sa bann zil i ganny ekoute e respekte.

Dan son lentervansyon apre ki i ti’n table son mosyon, Msye Churchill Gill, manm elekte pour Baie Ste Anne, ti fer resorti ki i enportan e i annan en nesesite pour ki lavwa zabitan Praslin ek bann zil pros i ganny pran pli serye pour ki zot santi zot pli konfortab avek bann diferan desizyon ki ganny pran sirtou bann ki tous e annan en lenpakt direk lo zot lavi toulezour.

“Ozordi dan pei i annan 104 diferan bord me bann profesyonnel sorti Praslin e dan bann zil pros i ganny reprezante lo selman 8 sa bann bord. Sa se Bord Lenvestisman Sesel, Fondasyon Leritaz Sesel, Lazans Lagrikiltir Sesel, Fondasyon Bann Zil Sesel, Bord STC, Bord Tourizm Sesel, Bord Lazans Lamenazman Salte e Bord l’Union Estate,” Msye Gill ti fer resorti.

I dir ki reprezantan Praslin ek Zil pros i alor tre limite e dan lespri menm loportinite pour tou, reprezantasyon i enkonsistan dan konpozisyon bann bord e sa i devret ganny adrese pour reflekte en reprezantasyon ki profesyonnel sa bann zil i vin pli enklisiv.

Menm si i dir i respekte konpetans tou dimoun ki reprezant bann zil lo bann bord lefe e dezavantaz i reste ki bokou zot pa pe viv lo sa bann zil e sa i en defayans akoz zot pa neseserman konpran byen priyorite bann zabitan e bann biznesmenn e ki kalite proze ki devret ganny priyorite lo en lot pour plizyer rezon ki zis zabitan zot menm ki konnen e se sa rezondet sa mosyon.

A sa pwen i ti sit plizyer legzanp kot in annan bann desizyon ki’n pran ki ozordi pe afekte zot akoz in napa kontribisyon bann dimoun lo zil.

Menm si pa lo tou bann bord Msye Gill in fer kler ki i annan serten bord ki sa bann zil i bezwen lo la parey bord Industrial Estate, Lotorite Plan, PMC, Lotorite Laysenns Sesel, SPTC, Seychelles Commercial Bank, Environment Trust Fund, Livestock Trust Fund, National Disaster Relief Fund, HFC, DBS, Bord Lotorite Por, Seychelles National Parks.

Fodre dir ki ti annan bokou deba lo sa mosyon e bann largiman pour e kont ti ale ziska tar apremidi.

Tou bann reprezantan bann zil dan Lasanble ki ti koze ti siport mosyon e i annan ki ti fer resorti ki i annan lontan ki zot pe fer sorti nesesite pour bann zil pli byen ganny enplike dan desizyon ki konsern zot zil.

Lo zot kote tou bann manm United Seychelles ti koz anfaver mosyon tandis ki serten manm lopozisyon parey Ahmed Afif ti fer resorti ki sa ki sa bann zil i bezwen se pa plis zot dimoun lo bord me plito volonte politik e egzekitif bann dimoun dan lotorite ki annan lentere sa bann zil aker pour pran desizyon vitman e lo en baz toulezour. Bann dimoun ki konpran e konsyan bezwen bann zil e Msye Afif ti ensiste ki bann striktir ki deza anplas i ganny servi byen e ki met dimoun lo bann bord tousel pa pou neseserman rezourd problenm ki sa bann zil pe fer fas avek akoz se pa bord ki pran desizyon.

Alafen bann deba dirizan lopozisyon ti propoz serten lamannman avek sa mosyon ki Msye Gill ti aksepte avan ki tou bann manm ti donn zot sipor inanim lola.

Mosyon avek lamannman i lir : “Etan donnen grander popilasyon zil pros e lakantite varyete aktivite ekonomik ki pe kontinyen grandi enkli bann devlopman gouvernmantal, sa Lasanble pe demann gouvernman pour etabli en bon sistenm administrativ e fer li posib pour profesyonnel lo zil pros ganny reprezante lo bann diferan bord dan pei, pour asire ki benefis, lentere e lavwa zabitan zil pros i ganny ekoute e respekte”.

Dan son konklizyon Msye Gill ti dir i kler ki in ler pour gouvernman fer en refleksyon serye lo sa size. I’n propoze ki gouvernman i seryezman konsider konman parmi priyorite sa bann zil pour konstrir en blok administratif lo Praslin e konmans form bann profesyonnel sorti lo sa bann zil pour pran bann responsabilite pour anpese ki dimoun i bezwen desann Mahé pour tou bann keksoz administrativ.  

 

More news