Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

Dan Lasanble Nasyonal Servis neseser i annan pour ed dimoun ki dan detres, anvi komet swisid e apre en lesey swisid   |07 April 2022

Minis pour Zafer Entern, Errol Fonseka, in dir ki napa nesesite pour en lirzans nasyonal konsernan bann ka swisid, lesey swisid e bann dimal ki dimoun sirtou bann zenn pe koz zot lekor akoz tou bann servis ki donn sipor e asiste dimoun dan bann tel sitiasyon i deza anplas e dimoun i bezwen rod led ler zot dan bezwen.

Minis Fonseka in osi dir ki dan bann lannen presedan parey 2019 bann tel ka ti o me ti napa demann pour en lirzans nasyonal e pandan bann lannen apre sa bann ka in kontinyen monte desann.

Minis Fonseka ti fer sa bann remark letan i ti pe reponn en kestyon irzan lo sa size par manm Lasanble Johan Loze ki ti’n fer resorti ki: Piblik an zeneral pe eksprim konsern avek logmantasyon dan lakantite ka swisid ki’n ganny raporte par lapolis e posibilite ki i osi annan plizyer ka self-harm. Si Lasanble i kapab ganny detay lo konbyen ka swisid ek self-harm ki’n ganny rikorde par bann lotorite konsernen e ki mezir oubyen mekanizm ki pe ganny met anplas pour fer fas avek sa bann sitiasyon? 

Minis Fonseka ti eksplike ki pour sa trwa dernyen lannen lapolis in rikord 3 ka swisid pandan lannen 2020 e de parmi ti par pandezon tandis ki sa lot ka viktim ti sot devan en bis. Pour 2021 ti annan 6 ka ki ti rikorde e ladan ti annan 2 ka bwar pwazon, e 4 ka pandezon. Pour 2022 ziska la in annan 3 ka pandezon.

Parmi tou sa bann sif Minis Fonseka i dir ti annan 2 madanm. Enn ladan ti bwar pwazon an 2021 tandis ki lot ti pann boner an Fevriye sa lannen. Tou larestan ka ti bann zonm.

Pour bann ka kot viktim in esey koz dimal son prop lekor (self-harm) lapolis in rikord 3 ka pandan lannen 2021 e sa ti 3 fiy miner. Pour sa lannen ziska la 2 garson miner e 1 fiy in esey fer zot lekor dimal.

Minis Fonseka i dir ki sa bann ka in ganny raporte avek seksyon zanfan dan Lapolis Child Protection and Family Squad. I’n osi enform Lasanble ki lapolis i annan en sistenm anplas ki fer ler bann ka self-harm ou lesey swisid i ganny raporte kot i toudswit refer sa viktim avek Lopital Sesel e avek psikolog depandan lo zot leta lespri. Psikolog i swa admit zot ou larg zot avek swivi.

Minis Fonseka i dir ki lapolis i osi fer li son devwar pour kontinyen swiv sa bann ka.

«Me, par kont, nou bezwen realize ki i annan plizyer ka ki pa neseserman ganny raporte avek lapolis me plito dan bann lezot lenstitisyon ou lasosiasyon ki konsernen avek proteksyon zanfan e sipor lafanmir,» Minis Fonseka in fer resorti.

An sa ki konsern mezir ou mekanizm ki pe ganny met anplas pour fer fas avek sa bann sitiasyon, Minis Fonseka i dir ki pli gro zefor i reste avek lasosyete annantye, fanmir, kominote ek lekol pour ede gard enpe plis latansyon lo sa sitiasyon.

I dir ki i deza annan bann helpline anplas pour asiste parey NCC ki limero 4322626, Departman Servis Sosyal  116, Lopital Sesel 4388000. Dimoun i osi kapab telefonn Wellness Clinic kot twa ver pandan lazournen e apre 4er zot kapab call Servis Dirzans Lopital Sesel kot apre zot ava ganny met an kontakt avek psikolog ki on call.

Dan en kestyon siplemanter Onorab Loze ti demande ki sa de size i ganny rekonnet konman en lirzans nasyonal kot zot ganny latansyon pli o lenstans dan pei pour fer ki i annan plis ledikasyon piblik lo sa size pour ki zot kapab idantifye bann ka parey e ed en dimoun ki zot remarke i dan en sitiasyon izole e pe al dan serten direksyon.

I ti osi demande ki kalite sipor ki bann viktim ek fanmir pe gannyen a en moman kot lemonn pe antre dan en moman plis trouble.

Minis Fonseka ti reponn ki i pa vwar nesesite pour en lirzans nasyonal lo sa de size akoz dan bann lannen presedan parey 2018 kot ti annan 6 ka, 2019 ti annan  5 e dan sa moman ti napa okenn lirzans pour adres sa sitiasyon e vi ki bann sif in kontinyen desann i pa vwar nesesite pour en lirzans nasyonal.

Lo son kote, Analisa Labiche, psikolog responsab servis ek swen psikolozik dan Minister Lasante, in fer resorti ki bann lesey swisid i toultan pli o ki swisid konplet.

I dir ki bann sif ki rikorde dan lopital i konm swivan; an 2019 par egzanp i dir ti annan 48 ka lesey swisid, 2020 ti annan 140 ka e pour 2021 ti annan 106 ka.

I dir ki apre zot admisyon, bann viktim zot ganny refer avek psikolog e psikyat e annan sa bann swivi i fer ki i anpese annan bann ka ki repete e sa i en keksoz ki vreman enportan.

Ti annan en lot kestyon par dirizan lopozisyon lo sa size e Onorab Sebastien Pillay ti dir ki i tre konsernen par bann sif ki’n ganny prezante sirtou kot bann miner i konsernen e in eksprim nesesite pour ki keksoz anplis i ganny fer pour  adres sa sitiasyon. I ti demande ki lapolis i travay avek sosyete sivil konsernen pour fer lenvestigasyon pour esey etabli kwa ki fer annan sa bann ka par egzanp si i annan cyber bullying, ou lezot rezon ki pe fer sirtou bann zenn komet bann tel aksyon. I’n osi demande si lotorite pa pe mazin met okenn lezot mekanizm anplas pour azout avek sa ki Minister Lasante i deza pe fer pour kapab pli byen konn lakoz e adres sa sitiasyon.

Konman repons lo sa pwen Minis Fonseka in dir ki bann rezon pour lesey swisid i annan pour fer avek problenm relasyon, problenm finansyel, adiksyon, problenm psikolozik e mantal ki tousala i deza annan bann lazans ki dil avek.

Lo son kote Konmisyoner Lapolis Msye Ted Barbe li in dir ki i annan en travay kolaborasyon ant plizyer lazans ek younit dan lapolis pour get dan bann ka sirtou kot i konsern bann zanfan e in fer resorti ki i deza annan sistenm anplas pour adres sa bann sitiasyon me ki i toultan annan lespas pour amelyor lo bann travay kolaborasyon ant sa bann diferan lazans ek lapolis.

 

Marie-Anne Lepathy

 

More news