Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

Dan Lasanble Nasyonal |30 November 2021

Lasanble i siport bidze ankor 2 minister e tou bann antite ki tonb anba zot

 

Minister Lasante ti premye pour ganny son bidze diskite par Lasanble Nasyonal yer bomaten e i ti swiv par Minister Lazenes, Spor ek Lafanmir ziska tar apremidi.

Tou bann antite anba sa de minister zot bidze in ganny sipor Lasanble.

 

En bidze 109 milyon 704 mil roupi pour Minister Lasante

Bidze Minister Lasante ti pour en sonm 109 milyon 704 mil roupi. Letan i ti prezant bidze pour son minister, Minis Peggy Vidot ti eksplike ki malgre en lot lannen anba lanpriz ki Covid-19 in annan lo sistenm lasante, son minister in toultan rekonnet ki son latas prensipal se prevansyon dan tou son dimansyon. Anliny avek sa in fer resorti ki Minister Lasante in fer bokou konsiltasyon entern e osi eksteryer e ki byento i ekspekte fer serten lanons enportan lo fason gouvernman pou aziste striktir Minister Lasante pour kapab pli byen delivre avek efikasite sa kalite servis ki piblik i bezwen e anvi vwar.

Avek bann sanzman ki Minister Lasante ti fer depi an 2014, minister ti transfer bokou son bann fonksyon ek loperasyon anba Lazans Swen Lasante ek Lotorite Lasante Piblik ki ti pran responsabilite loperasyon bann servis tandis ki minister li i ti konsantre lo stratezi ek polisi e tou lezot fonksyon parey promosyon lasante, kominikasyon ek devlopman resours imen. Me depi konmansman 2021, sa minister in ganny en nouvo manda pour administre progranm prevansyon, tretman ek reabilitasyon an relasyon avek labi sibstans ki fer ki konpare avek lannen pase kot ti annan zis de progranm dan son dokiman bidze, sa lannen i annan trwa progranm.

Alors sa i fer ki konpare avek 2021, bidze pour Minister Lasante pour lannen prosen in ogmante konsiderableman pour ariv 109 milyon 704 mil roupi.

«Ladan anviron 57 milyon roupi pou al dan adres labi sibstans dan ki anviron 22.7 milyon roupi pou al dan konstriksyon en sant reabilitasyon, 27 milyon roupi pou al dan formasyon ek devlopman resours imen, 25 milyon roupi pou al dan ladministrasyon ek gouvernans sa minister, 36.5 milyon roupi pou al dan lapey travayer.

Minis Vidot in osi fer resorti ki 42.8% i pour bann byen ek servis tandis ki 20 a 27% i ekspekte al dan bann proze kapital ki sa minister pe anvizaze.

Prezan akote Minis Vidot pour reponn kestyon bann manm lo bann diferan konponan bidze sa minister ti sekreter prensipal Dokter Bernard Valentin, sekreter deta pour finans Msye Patrick Payet osi byen ki direktris pour lenstiti formasyon pour bann profesyonnel lasante, Madanm Maryline Lucas.

Apre bokou deba bidze Minister Lasante ti ganny aprouve par 30 vot pour, 0 vot kont e 0 abstansyon.

 

Lotorite Lasante Piblik i defann e asir son bidze 66 milyon 426 mil roupi pour lannen prosen

Sete Minis pour Lasante Madanm Peggy Vidot ki ti prezant bidze Lotorite Lasante Piblik ki en sonm 66 milyon 426 mil roupi pour lannen prosen e Minis Vidot ti eksplike ki sa sonm i 6.2 milyon anplis ki bidze pour 2021. I dir sa sonm pou al dan rekritman travayer anplis ki Lotorite Lasante Piblik pou bezwen parey sanniter, travayer laboratwar osi byen ki travayer pour seksyon accounts osi byen ki pour aste bann materyo pour laboratwar ek lezot ki i pou bezwen pour fer marse son bann progranm an relasyon avek Covid-19. En sonm 10 milyon 816 mil roupi pe al dan gouvernans, zesyonek ladministrasyon tandis ki proteksyon lasante piblik pe ganny en sonm 55 milyon 610 mil roupi.

Akote Minis Vidot pour defann sa bidze ti sekreter deta pour finans Msye Patrick Payet, komisyonner lasante piblik Dokter Jude Gedeon osi byen ki financial controller Msye Jude Barra. Parmi kestyon ki bann manm ti leve an relasyon avek sa bidze ti enkli mankman lekipman pour laboratwar.

Komisyonner Lasante Piblik, Dokter Jude Gedeon, ti admet ki kantite louvraz ki laboratwar lasante piblik i annan pour fer i bokou e travayer i anba bokou presyon, me i dir ki lekipman ki zot annan i sifizan e i menm annan lekipman ki zot pa ankor kapab enstale akoz mank lespas. I dir sa ki pli irzan pour sa laboratwar se plis lespas e en lanvironnman pli konfortab pour bann travayer. En lot pwen ti konsern bann nouvo pos pour lannen prosen e lo sa size Dokter Gedeon ti fer resorti ki lannen prosen pou annan 13 nouvo pos pour bann nouvo zofisye lasante ki pou kalifye e ladan pou annan trwa pos teknisyen laboratwar e en pos teknolozis.

Ti osi annan plizyer lezot konponan sa bidze ki bann manm ti demann kestyon lo la e ti osi annan konsern ki ti leve konsernan nesesite pour ranforsi lenspeksyon ek regilasyon lasante piblik e pour rod fason pli izyenik pour fasilit bann dimoun ki vann fri ek legim osi byen ki lavyann ek pwason fre obor semen. Bidze pour Lotorite Lasante Piblik ti resevwar 30 vot pour, 0 kont, 0 abstansyon.

 

Lazans Swen Lasante i defann son bidze 1 bilyon 133 milyon 839 mil roupi

Dan son prezantasyon lo sa alokasyon, Minis Vidot ti fer remarke ki sa sonm 1 bilyon 133 milyon 839 mil roupi i reprezant en rediksyon apepre 5.5 milyon roupi konpare avek bidze pour sa lannen.

Dan sa sonm ki’n propoze, 751 milyon roupi pour bann bezwen lopital ek swen spesyalize, 210 milyon roupi pou al pour bann swen kominoter ki enkli bann progranm prevansyon, 118 milyon pour siport bann progranm swen e 56 milyon pour ladministrasyon ek gouvernans.

Akote Minis Vidot ek sekreter deta Payet pour defann sa alokasyon bidze, ti sef egzekitif sa lazans, Dokter Danny Louange, osi byen ki son financial controller Msye Michel Brutus.

Bann manm Lasanble ti annan bokou kestyon ki ti santre sirtou lo bann diferan proze lenfrastriktir pour amelyor kalite servis ek swen lasante dan zot kominote.

Onorab Churchill Gill par egzanp ti anvi konnen ki konponan renovasyon lopital Baie St Anne Praslin ki pou ganny adrese anba sa sonm 1.35 milyon ki’n prevwar dan sa bidze. Lo sa size Dokter Louange ti eksplike ki sa pou en fasilite par deryer lopital Baie Ste Anne ki sa onorab i deza annan lenformasyon lo la.

En lot provizyon 3.5 milyon pour plizyer lezot travay e i ti anvi konnen si sa pou ase e si pou osi enkli mentenans STP ek zenerater kot sa lopital.

Lo sa pwen Dokter Louange ti eksplike ki sa larzan pou servi pour proze oxygen plant, hyperbaric chamber e osi bann lezot travay ki enkli retir laboratwar e met li kot laundry i ete.

Dokter Louange in fer resorti ki sa bann proze i gran e bezwen ganny fer par morso. Pour STP ek zenerater, Dokter Louange i dir ki larzan pa dan bidze kapital me plito dan zot recurrent budget.

Ti osi annan demann pour formasyon pour en spesyalis kanser e enn pour lizye e osi relokasyon klinik lizye ki dan letaz e met li lo ground floor.

Minis Vidot ti fer resorti ki son minister i reste angaze pour donn formasyon lo tou nivo kot i posib pour kontinyen elev nivo servis lasante. Lo size relokasyon klinik lizye i ti eksplike ki i pou kout tro ser pour relocate klinik lizye dan limedya me i annan en lasanser ki’n fini ariv dan pei e ekspekte ganny enstale pour fasilit deplasman bann pasyan kot sa klinik.

Manm elekte pour Baie Lazare Onorab François Adelaide ti osi met son konsern o size nouvo sant lasante Baie Lazare alatansyon minis. I ti fer resorti ki menm si i vwar en alokasyon 2 milyon roupi pour sa proze i ti anvi konnen kwa ki pou ganny fer avek sa larzan an sa ki konsern sa proze ki’n dan plan pour plizyer lannen me pa ankor ganny realize. I’n osi relans lapel avek Minis Vidot ek son bann zofisye konsernen pour mont Baie Lazare e vin donn en leksplikasyon bann zabitan lo size sa proze e akoz i pa ankor vin en realite.

Konman leksplikasyon Minis Vidot ti konfirmen ki sa proze pou ganny travay lo la lannen prosen. Lo son kote Dokter Louange ti eksplike ki travay lo design ek plan pour sa nouvo fasilite in byen avanse e zot in osi konmans diskisyon avek bann lezot partener ki enplike dan sa proze.

«Nou pe travay pre avek Minister Later ek Lakaz pour ed nou zer sa proze. Nou pe osi ganny en sipor avek en donater ki pou ed nou avek bann ground work ki ava permet nou konplet sa proze si pa 2022 me boner 2023,» Dokter Louange in eksplike.

Anse Royale i en lot distrik kot proze pour fer en nouvo sant lasante in ale vini pour plizyer lannen e kot larzan pe ganny mete dan bidze depi 2017 pour fer en klinik outpatient me ziska ozordi sa proze pa ankor ganny realize. Mann elekte sa distrik Onorab Sylvanne Lemiel in fer resorti ki pour lannen prosen i pa vwar sa proze aparet dan plan minister e i ti anvi konnen si i ankor la e si wi kan zabitan sa rezyon i ekspekte vwar sa realizasyon sa proze.

Lo sa size Minis Vidot ti eksplike ki in annan en mank mendev pour realizasyon bann proze kapital son minister me kantmenm sa in fer resorti ki son minister in deside revwar sa proze pour Anse Royale e olye zis en outpatient clinic me plito fer en proze ki pou adres bezwen non pa zis zabitan Anse Royale me osi rezyon sid ek was Mahé.

«Nou panse ki nou bezwen en keksoz pli gran e pli larz pour sa rezyon e nou’n deside ki sa rezyon i bezwen en bon sant servis dirzans pour sid ek was e sa i fer ki nou’n bezwen go back to the drawing board pour revwar sa proze. Nou pe ganny sipor en donater ki pe revwar sa proze pour nou e nou panse ki byento nou ava kapab annan en design ki nou ava kapab prezante pour diskit lo la pour permet nou bouze,» Minis Vidot in eksplike.

Bann lezot kestyon ki ti monte ti konsern en nouvo proze lopital North East Point, nouvo lekipman pour teste Covid-19, peyman allowance Covid-19, donasyon pour proze lopital La Digue, sitiasyon lanbilans, parmi plizyer lezot pwen ankor.

Bidze pour Lazans Swen Lasante ti ganny sipor inanim bann manm Lasanble letan ki zot ti vote 32 pour 0 kont e 0 abstansyon.

Antretan kat lezot lorganizasyon ki tonb anba Minister Lasante ti osi vwar zot bidze ganny aprouve san okenn deba. Sa i enkli Seychelles Nurses and Midwiives Council ki’n ganny en sonm 1 milyon 378 mil roupi, Health Professional Council en sonm 1 milyon 271 mil roupi, National Aids Council 3 milyon 846 mil roupi e osi Seychelles Medical and Dental Council ki’n ganny en bidze 918 mil roupi.

 

Minister Lazenes, Spor ek Lafanmir i defann son bidze 34 milyon 942 mil roupi

 

Departman Lazenes ek Spor i ganny en bidze 8 milyon roupi

Dan son lentrodiksyon lo alokasyon bidze pour Departman Lazenes ek Spor Minis Marie-Celine Zialor ti dir sa i en sonm en pti pe par anba 8 milyon roupi pour lannen prosen me ki kantmenm i en sonm ki 200 mil roupi anplis ki bidze pour 2021.

«Sa departman son fonksyon in sanz enpe depi lannen pase e nou’n sanz li ankor pour permet li konsantre lo bann polisi osi byen ki bann langazman ki bezwen ganny fer avek larestan departman sirtou kot lazenes ek spor i konsernen,» Minis Zialor ti fer resorti .

Akote Minis Zialor ek Sekreter deta pour finans Msye Patrick Payet, Msye Ralph Jean Louis sekreter prensipal pour spor ek lazenes, Msye Clive Roucou sekreter prensipal pour lafanmir osi byen ki Madanm Patricia Ernesta ki financial controller pour sa minister ki ti reponn kestyon bann manm lo sa alokasyon.

 

En sonm 27 milyon roupi pour departman lafanmir

Letan i ti prezant bidze pour sa departman ki en sonm 27 milyon roupi, Minis Zialor ti eksplike ki sa i en logmantasyon apepre 13 milyon lo bidze lannen 2021 e sa i akoz sa departman ti abzorb Konsey pour Dezabilite ek Konsey pour bann Dimoun Aze apre ki zot lalwa ti ganny aboli e sa departman in osi abzorb zot bidze ki’n fer sa logmantasyon dan bidze sa departman.

Minis Zialor i dir ki departman lafanmir i ase gran e son fonksyon osi i ase larz me son vizyon prensipal se pour anmenn bokou plis ledikasyon, devlopman kapasite ek langazman dan bann fanmir pour en meyer kalite lavi.

Apre plizyer kestyon ek klarifikasyon bidze pour Minister Lazenes, Spor ek Lafanmir ‒ en sonm 34 milyon 942 mil roupi ‒ ti ganny aprouve.

 

Konsey Nasyonal pour Spor in ganny en bidze 72 milyon 835 mil roupi

Sete sef egzekitif sa konsey Msye Jean Larue ki ti akote Minis Zialor pour reponn kestyon bann manm lo sa alokasyon. Apre bokou deba sa bidze ti resevwar 28 vot pour, 0 kont e en abstansyon.

 

Zis bann manm parti LDS ki’n aprouv bidze Konsey Nasyonal Lazenes ki en sonm 20 milyon 161 mil roupi

Ti sef egzekitif sa konsey Manmzel Penny Belmont ki ti akote Minis Zialor pour defann sa alokasyon bidze.

Lasanble ti osi aprouv bidze san deba pour Konsey Nasyonal bann Zanfan (NCC) a en sonm 13 milyon 929 mil roupi.

Lasanble Nasyonal i kontiny son deba lo bann diferan alokasyon bidze ozordi.

 

Marie-Anne Lepathy

 

 

More news