Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

Lasanble i ganny plis detay lo sitiasyon pei fas a pandemik COVID-19 |25 March 2020

Swivan en kestyon Notis Prive par dirizan lopozisyon Wavel Ramkalawan lo sitiasyon COVID-19 dan pei devan Lasanble Nasyonal yer, bann manm in ganny sans pour ganny plis lenformasyon detaye lo sa sitiasyon, bann mezir ki pei pe pran, defi ki i pe fer fas avek e osi kestyonn komisyonner lasante piblik, minis limenm, ek lezot o zofisye gouvernman lo sa size.

Vi ki sa kestyon ti annan plizyer morso e enplik diferan minister, en sel minis, e sa ti Minis Finans, Komers, Lenvestisman ek Planifikasyon Ekonomik, Msye Maurice Loustau-Lalanne, ki ti vin reponn kestyon lo lapar tou sa bann lezot minister me i ti ganny akonpannyen par bann o zofisye sorti dan sakenn sa bann minister. Lasanble ti al dan staz komite pour permet tou sa bann zofisye enterakte avek bann manm lo diferan pwen.

Nou ava rapel ki sa kestyon ki ti lo lord dizour Lasanble Nasyonal depi semenn pase me vi serten malantandi i pa ti ganny reponn semenn pase, in retourn ankor sa semenn.

Kestyon orizinal ti lir konm swivan:

“Etan donnen ki nou pei Sesel, parey lezot pei, pe fer fas avek danze COVID-19 e ki son lenplikasyon i serye pour tou sekter nou lavi, dan lespri solidarite e avek bi anmenn nou pep ansanm par ganny bon lenformayson, eski sa bann minister spesifik, savedir Lasante, Tourizm, Finans, Komers, Ledikasyon ek Lagrikiltir, i kapab donn Lasanble dernyen mezir ki zot pe pran, sitiasyon aktyel, zot analiz, stratezi ek prozeksyon, afen ki Seselwa i ava pli byen prepar zot lekor pour tou evantyalite”.

Pandan bomaten antye Minis Loustau-Lalanne ti reponn bann diferan parti sa kestyon e apre Komisyonner Lasante Piblik, Dokter Jude Gedeon, ti klersi diferan pwen souleve par bann manm parey size lockdown, karantenn kot lakour, parmi lezot ankor.

Pour sa ki konsern laspe lasante, Minis Loustau-Lalanne ti repas an detay lo sitiasyon aktyel, bann mezir sanniter ki anplas e in fer rapel ki pei i ankor annan aktyelman zis sa 7 ka lenfeksyon.

Minis in osi fer resorti ki dimoun in ganny bokou lenformasyon lo ki mannyer sa viris i transmet e ki zot devret fer pour kas sa lasenn transmisyon.

“Nou bezwen reste ini, reste solider ek kanmarad e fer sir ki nou pratik bann mezir rekonmande par Lotorite Lasante, pour protez nou lekor, protez nou fanmir, protez nou vwazen e protez nou sosyete,» minis ti dir.

Ansaki konsern sitiasyon tourizm vizavi COVID-19, minis ti dir ki depi ki Sesel in ferm son lafrontyer avek vwayazer Eropeen, nou’n vwar ki sif larive touris in tonbe drastikman e nou ekspekte sa i kontinyen anmezir ki bann lezot pei i ferm zot lafrontyer e bann lankonpannyen aeryen i redwir ouswa aret zot bann servis.

Minis Loustau-Lalanne i dir STB in fer en sondaz pour regard lenpakt lo bann letablisman touristik. Dan sa survey ki ti ganny fer pandan wikenn ek Lendi le 23 Mars, 72 letablisman in reakte.

Bann letablisman ki’n ranpli sa form, 71% i guesthouse ek self-catering, 7% i gran lotel, 13% pti lotel, 1% lotel mwayen e 3% vila deliks e 6% i bann akomodasyon flotan.

Sa 72 letablisman i reprezant 866 lasanm an total e tou ‘occupancy’ pour sa 866 lasanm i 19%; 2367 ‘cancellations’ ant le 25 Fevriye ek 23 Mars in ganny rikorde;

valer total sa bann booking ki’n ganny anile ziska prezan i vo US $3.8 milyon; sa 72 lestablisman in rikord 215 ‘postponement’ bann booking pour plitar dan lannen.

Pou bann diferan lakonpannyen aeryen ki pe deservi Sesel, lenformasyon lo zot servis i sanz souvan. Statistik le 23 Mars i montre:

-           Qatar Airways - tou vol in sispann depi 23 Mars ziska le 31 Me 2020;

-           Sri Lankan Airlines - pour le moman selman vol depi 18 Mars ziska le 27 Avril 2020 in sispann, eksepte 28 Mars 2020;

-           Air Mauritius - tou vol depi 20 Mars ziska 28 Avril 2020 in sispann;

-           Condor - vol 25 Mars ek 28 Mars i ankor lo schedule pour rapatriy viziter e apre sa tou larestan vol in sispann ziska 19 Avril;

-           Turkish Airlines – depi le 23 Mars, tou son vol in sispann ziska le 13 Avril;

-           Kenya Airways – apartir le 26 Mars tou vol pou sispann;

-           Ethiopian Airlines – in anil tou vol Lendi, Merkredi ek Vandredi depi le 18 Mars 2020, ki fer i reste 4 vol par semen;

-           Air Austral – in sispann tou vol apartir 27 Mars ziska 12 Avril 2020;

-           Emirates – tou vol in sispann aparti le 25 Mars 2020, me selman i annan vol rapatriasyon;

-           Air Seychelles – vol pour Sid Afrik in redwir pour vin 3 fwa par semen, Mumbai in fermen pour 7 zour aparti Dimans e Moris in fermen pour en semen.

Pour larestan, minis i dir zot pa ankor resevwar lenformasyon avek zot.

Pour sa 2enm kar lannen minis in dir ki Bord Tourizm i an se moman pe travay lo en plan pour ankouraz bann servis touristik lokal pour donn bann loportinite vakans nou Seselwa. I ti note ki a sa pwen sa plan pa pou mars deswit an vi ki i annan restriksyon enpoze pour rezon lasante an term mouvman piblik, me depandan ki mannyer keksoz i evolye i a kapab vin en lot sours sipor pour nou bann servis touristik e sirtou letan ki nou pe esper nou bann lezot marse rekouver.

Zot osi pe travay lo en plan pour relans Sesel lo bann marse pour sezon liver 2020 an esperan ki keksoz in amelyore.

An sa ki konsern finans, swivan bann dernyen devlopman konsernan viris COVID-19, Minister Finans an kolaborasyon avek son bann partner in konmans reviz sitiasyon lekonomi pour 2020. Minis Loustau-Lalanne i dir ki sa prozeksyon nou « worst-case scenario » i endike ki krwasans lekonomi pour lannen 2020 (Real GDP Growth), pou desann pour ariv 10.8% negativ konpare avek 3.5% krwasans ki ti’n ganny prozekte pour Bidze 2020.

«Dan sa nouvo bidze nou pe espekte en defisit dan plas en sirplis balans primer 2.5% ki ti’n prozekte an Oktob pour lannen 2020.

I ti fer resorti ki lenpak imedya sa viris i byensir dan sekter tourizm, ki pilye lekonomi.

Me minis i dir gouvernman pe anmenn en kantite nouvo mezir ki pe ganny met anplas avek bi gard lekonomi vivan pandan ki nou pe fer fas avek sa kriz global, ki pou asire ki na pa anplwaye ki pou perdi zot louvraz e ki osi napa biznes ki pou fermen an rezilta sa pandemik. I dir Minister Finans pe finaliz en nouvo bidze ki i pou anmenn devan Lasanble Mardi le 31 Mars 2020.

An sa ki konsern Minister Ledikasyon ek Resours Imen, depi ler lenformasyon in ganny donnen sa minister in formil en plan prevansyon e preparasyon an kolaborasyon avek Departman Lasante ek DRDM.

Plan lo nivo prevansyon ek preparasyon i konpri:

-           Sesyon sansibilizasyon avek tou bann ‘School Health and Safety Committee’ ek reprezantan lenstitisyon edikasyonnel ek staf headquarters ki ti ganny fer vandredi le 13 Mars. Bi sa sesyon sete pour ekip bann partisipan pour zot pli byen kapab sansibiliz bann staf ek etidyan dan zot lenstitisyon respektiv;

-           Distribisyon ‘posters and leaflets’, (print and digital) pour ledikasyon ek lenformasyon dan bann lenstistisyon edikasyonnel, enkli headquarters;

-           Sesyon sansibilizasyon lo nivo lekol pour etidyan ek staf avek sipor school health nurse ek public health officers dan zot distrik respektiv;

-           Sansibilizasyon bann ‘Cleaning Agencies’ ki pe donn servis bann lenstitisyon edikasyonnel’ enkli bann ki travay dan headquarters. Sa sesyon ti ganny fer Merkredi le 18 Mars ;

-           Ranforsi ledikasyon lizyenn anliny avek direktiv departman lasante.

-           Asir fasilite ek provizyon sanniter adekwat lo nivo tou lenstitisyon.

Antretan ki sa minister i kontinyen avek son plan prevansyon i reste angaze avek son bann partener an partikilye departman lasante an sa ki konsern nouvo devlopman.

Dapre ANHRD i annan en total 484 etidyan ki pe etidye dan 32 diferan pei aparti Zanvye 2020.

Dan sa 40 etidyan ki ti pe etidye an Sin, 34 ti retourn Sesel eksepte sa 2 ki ti pe ganny restrikte an Wuhan. Sa de etidyan an kestyon ti ariv Sesel pli tar le 17 Fevriye 2020 apre ki zot ti’n pas 2 semenn an karantenn an Frans. Pour note, i annan 4 etidyan ki ankor an Sin ki ti prefere reste laba. Zot an bonn sante e pe kontiny zot letid a zistans.

Lazans pe donn lasistans finansyer serten etidyan ki sorti Lasin ki’n napa sa fasilite pour ed zot kouver fre internet pour zot letid a zistans.

Pour larestan etidyan ki ankor aletranze, zot non ek ladres email in ganny anvoye kot departman Zafer Etranzer pour ganny sirkile avek bann Lanbasad ek Konsil Onorer pour ki zot kapab pran kontak direk avek bann etidyan pour get zot byennet. I deza annan bann Konsil ek Lanbasad ki pe kontakte ANHRD pour met lazans azour avek bann devlopman dan sa bann pei.

Lo kote Lagrikiltir minister ti’n deza konmans diskisyon avek bann akter sirtou bann fourniser bann baz (inputs) ki bezwen dan prodiksyon.

Lo kote Livestock, ansa ki konsern faktori ki fer manze zannimo i annan stok pour 2 mwan e i deza annan bann matyer premyer ki lo lanmer ki pou anmenn pour en mwan adisyonnel.

Ansa ki konsern bann enportater manze zannimo zot in dakor pour ogmant zot stok ki aktyelman anviron 6 semenn pour vin 3 mwan, prenan kont “shelf life” sa bann prodwi ki pa plis ki 6 mwan.

Minis i dir sel problenm se bann “Day Old Chicken” ki pa pe kapab ganny enporte an gran kantite akoz limitasyon lo fertilite bann dizef poul.

Se Lazans Lagrikiltir (SAA) ki prensipalman fourni bann fermye avek langre ek legren pour prodiksyon.

Stok ki annan pour sa bann prodwi i kouver en peryod 3 mwan. Mankman ki i annan se Nitrophoska ek UREA ki’n fini order e nou ekspekte resevwar dan sa prosen 25 zour. Antretan, sa bann langre ki annan i kapab ganny servi pour ranplas Nitrophoska.

Dan zefor pour ogmant komers rezyonal dan bann danre alimanter, Lazans Biosekirite Nasyonal in klersi lenportasyon swivan Pest Risk Assessment (PRA) ki’n   fer dan sa bann pei pour nou kapab enport bann danre swivan:

Kenya: Lavyann ek legim fey, fri ek gro manze

Ethiopia: Lavyann, zavoka ek zepis

South Africa: Prensipalman lavyann, bann agrim ek fri tanpere

Mauritius: Prensipalman legim fey ek gro manze

Madagascar: Diri avek standar EU

“Tou sa ki pe ganny fer i deza anliny avek sa Plan Konpreansiv pour Lagrikiltir me sa ki neseser se pour redouble zefor e ogmant prodiksyon pli vit ki nou ti’n prozekte,” Minis Loustau-Lalanne in dir.

Minis ti osi donn plis detay lo bann later ki’n met a dispozisyon bann fermye.

An konklizyon i ti fer resorti ki personn pa kapab dir avek okenn sertitid ki mannyer sa maladi pou evolye isi Sesel e ayer.

I ti eksplike ki baze lo lafason ki in evolye dan serten lezot pei, nou bezwen met nou pare pour tou bann evantyalite. Nou pe swiv tou bann oryantasyon ki lorganizasyon mondyal lasante i donnen. Nou annan en Plan Nasyonal pour fer fas avek sa sitiasyon dan tou son lanpler e nou’n mobiliz tou sekter piblik, prive ek sosyete sivil e tou endividi pour sakenn zwe son rol.

Apard bann preparasyon nasyonal ki nou pe fer kontinyelman, nou pe osi devlop oubyen konsolid partenarya avek nou bann partener bilateral ek miltilateral pour ed nou an ka nesesite.

Lorganizasyon Mondyal Lasante ek serten gouvernman dan larezyon in dakor pour vin zwenn nou e donn nou en koudmen. I deza annan en eksper OMS ki pe travay avek departman Lasante depi Lendi. Sa eksper i annan bokou leksperyans dan bann lepidemi partou dan Lafrik.

«Nou tou nou swete ki sa pandemi i fini vitman, ki sa viris i aret propaze dan tou pei e i permet nou tou kontinyen nou lavi parey avan.

«Sepandan si sa lepidemi pa fini vitman, oubyen si i agrave, prozeksyon ki nou kapab fer se sa ki nou vwar pe arive dan lezot pei. I annan bann ka ekstrenm e i annan bann ka mwen ekstrenm.

«Dan nou bann preparasyon ek aksyon, nou annan touzour tou keksoz antet. Nou pe swiv sa ki pe arive dan lezot pei e nou pe fer tou sa ki nou kapab fer e ki nou devret fer pour anpese vwar en sitiasyon ekstrenm isi Sesel,» Minis Loustau-Lalanne in fer resorti.»

I dir ki nou bezwen kontinyen evalye sitiasyon konstaman e pran bann mezir apropriye baze lo levidans e lo meyer pratik enternasyonal.

Letan i ti reponn kestyon e klarifye plizyer pwen bann manm konsernan COVID-19 sirtou lo nesesite pour en lockdown ki bokou dimoun pe demande, Dokter Gedeon ti eksplike ki nou koneksyon avek lemonn eksteryer i deza dan en lockdown. I ti osi eksplike ki dapre gidans WHO en lockdown i kapab antre anfors letan i annan en premye ka transmisyon dan kominote e i ti donn plizyer leksplikasyon akoz en lockdown prematire i kapab anmenn plis problenm akoz Sesel i depan lo lemonn eksteryer pour tou son laprovizyonnman e i ti ensiste ki latitid ek konportman dimoun dan sa moman kritik i pli enportan dan bann sitiasyon parey pour kapab redwir transmisyon olye ki en lockdown.

Dan sesyon yer apremidi Minis Loustau-Lalanne ti reponn bann kestyon relye avek laspe ekonomik asosye avek COVID-19 e kestyon predominan ti desizyon gouvernman pour asir saler tou travayer dan sekter prive e fodre dir ki ti annan bokou kestyon e bann pwennvi divers lo sa size.

Me minis ti asir Lasanble ki desizyon gouvernman se pour asire ki sa bann biznes pandan sa premye 3 mwan zot kontinyen fonksyonnen pour letan nou sorti dan sa kriz zot ava’n pare pour zot fer biznes.

«Gouvermnman pa la pour micro-manage bann biznes prive me nou pou donn zot en lasistans ziska 45 mil 485 roupi pour saler,» minis ti eksplike.

 

Marie-Anne Lepathy

More news