Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Gouvernman i annan en plan pour amelyor sistenm drenaz |07 October 2015

Antretan ki i pe rod lasistans avek ‘Green Climate Fund’ pour en plan konpreansif ki pou adres non selman problem inondasyon me osi lamenazman lakot an zeneral, gouvernman pe enplimant en plan pour amelyor sistenm drenaz lo tou le trwa zil prensipal Sesel.

Anba sa plan ki ti vin an aplikasyon apre dega koze par move tan boner an 2013 e ki pou ale ziska 2018, Departman Lanvironnman in fini devlop en lalis prioriter ki pou kouver tou landrwa lo Mahe, Praslin e La Digue ki an se moman inonde pandan letan lapli.

Se Minis pour Lanvironnman, Lenerzi e Sanzman Klima Didier Dogley ki ti fer sa lanons letan i ti pe reponn en kestyon sorti kot Sef Lopozisyon dan Lasanble Nasyonal Onorab David Pierre. Sa ti pandan sesyon demann kestyon yer.

Minis Dogley ti fer rapel ki dan kad sa proze, serten travay pour amelyor drenaz in fini konplete, par egzamp dan distrik Anse Aux Pins,  Au Cap e Beau Vallon e osi lo Praslin e La Digue. I ti profite pour anonse ki proze pour agrandi drenaz pour rezourd problenm inondasyon Au Cap e Anse Aux Pins pou rekomanse avan lafen sa lannen. Sa pou kouver depi Care Free Guest House, lo Chetty Flats ziska kot lekol Anse Aux Pins e lo plato Au Cap.

Minis ti reasir Lasanble ki en laranzman trafik tanporer pou ganny met an plas pour anpes konzesyon pandan ki sa gran proze pe deroule. Sa pou en ‘by pass’ ki pou pas swa akote semen aktyel, swa lo l’Ile Soleil.

Minis responsab pour Lanvironnman ti admet ki sa proze an antye ki pou kout anviron 13 milyon roupi, ti’n sipoze enplimante depi lannen pase. I ti eksplike ki  retar in koze par letan ki’n pran pour ganny permisyon serten proprieter e osi pou reinir lakantite larzan ki neseser.

An se ki konsern Praslin e La Digue, i ti azoute ki lezot proze ki pe kontinyen pe benefisye avek lasistans finansman enternasyonal parey UNDP (United Nations Development Programme) e EU (European Union).

Msye Dogley ti osi enform Lasanble ki son minister pe egalman adres sitiasyon drenaz ki sorti kot bann landrwa kot i zet salte, ouswa bann ‘land fill’. Sa i pou anpese ki delo i permet salte sorti andeor ‘land fill’ e afekte ou menas lasante popilasyon.

Minis ti profite pour koz lo sitiasyon sekirite lo bann ‘land fill’ ki i dir i’n bokou amelyore depi ki lazans ki zer salte, Land Waste Management Agency (LWMA), in met sekirite an permanans. Menm si minis in dir ki sa pa ti zeneralman en gro problenm, i ti tous plis ‘land fill’ Providence kot serten dimoun i antre ilegalman sirtou pour vin anmas boutey plastik e bwat aliminyonm. I ti fer rapel ki akse a ‘land fill’ i restrikte a zis bann dimoun ki annan keksoz pour fer laba e ki i danzere e an menm tan en lofans pour retir okenn keksoz pou al vann. Sa i akoz okenn lobze ki sorti laba i kapab afekte lanvironnman e osi lasante imen. Si okenn dimoun i ganny atrape i ti dir, zot pou ganny remet avek lapolis.

Si tou dimoun i fer zot louvraz byen Minis Dogley ti konklir, i pa posib pour okenn dimoun ki pa otorize pour antre lo ‘land fill’. I ti azoute ki si sa bann landrwa i ganny byen zere, zot pa devret koz en menas pour lasante bann dimoun ki reste dan zanmerant.

Minis pour Lanvironnman, Lenerzi e Sanzman Klima ti osi enform Lasanble ki son minister napa lentansyon enstal ensinerater pour ede elimin salte, akoz non selman sa pou kout tro bokou, me i pou osi fer bokou loder. I ti ensiste ki en bon litilizasyon ‘land fill’ pa pou nesesit lenvestisman dan ensinerater.

Sepandan, minis ti anonse ki LWMA i annan lentansyon pour komans triy e separ bann salte e dizpoz zot dapre zot kategori.

 

 

 

 

 

 

 

 

» Back to Archive