Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Entertainment

Ankor en sware moutya Anse Royale |04 July 2015

Lasosiasyon Mizisyen Seselwa (Seymas) pe organiz en lot sware moutya sa wikenn dan landrwa labitid Anse Royale kot Fun Park.

Sa aktivite pou konmans tar ozordi e pou ale ziska demen Dimans.

Parey in toultan leka plizyer group moutya in ganny envite pour partisipe. Bann group i enkli ‘Kanmouflaz’ ek ‘Fek Arive’ parmi lezot ankor.

Santer lokal renonmen tel ki Jany, Antoinette Dodin ek lezot ki annan repertwar moutya pou osi la pour sante avek benn. Annefe se zot ki pou konmans anim la sware. Dife pou ganny alimen ver 6er30 diswar e byensir se aparti la ki vre moutya pou large ziska tar dan lannwit.

Seymas in deza organiz sware moutya parey dan distrik Beau Vallon menm kot dimoun ti vreman apresye e zot ti vin an gran nonm.

Alor Alain Bacco, ki en manm Seymas, i demann tou Seselwa pour desann an gran nonm sa wikenn pour nou fet 4enm edisyon sware moutya.

Prezan annou demann nou lekor sa kestyon, kote nou moutya i sorti e ki mannyer nou moutya in vin sitan popiler?

Dapre resers fer par Marvelle Estralle an 2007, moutya i enn parmi nou bann tradisyon oral anver ki nouvo zenerasyon in kontribye.

I annan telman sanson moutya ki zot parol i refer a en Sesel pli modern ki bann serser i war li difisil pour dir egzakteman kan dimoun ti konmans sant moutya. 

Moutya, vilger e arogan dan son parol, sansyel e sizestiv dan son mouvman, i aktyelman fer parti leritaz Seselwa ki’n soufer bokou pandan letan kolonyal.  I ti ganny konsidere konman telman vilger ki lotorite, setadir ladministrasyon santral ek sa de pli gran Legliz -- Katolik ek Protestan -- ki ti annan bokou lenfliyans politik e sosyal, pa ti rekonnet moutya konman en form divertisman.  Zot ti akiz moutya konman en ladans vilger ki ankouraz labi lalkol ek bann aksyon derogatwar. Alor, dapre bokou zabitan pli aze, i ti vin ilegal pour annan bann sware moutya.  Me bokou dimoun ti persiste.

Dapre serten sours, ti an 1976, lannen ki Sesel ti ganny lendepandans ki dimoun ti reganny drwa pour dans moutya libreman e san okenn persekisyon. Me sa pa ti avan 9er diswar, tandis ki pour gard son lotantisite, moutya i devret konmans avek soley kouse ziska bomaten e i toultan annan konsonmasyon lalkol, pli partikilyerman baka ek lapire.

Sa serser i menm dir ki moutya ansyen i bann moutya ki fer sorti soufrans ki asosye avek letan lesklavaz – setadir letan ki ti annan leksplwatasyon imen, parey ti egziste dan letan kolonyal. 

Moutya modern, par kont, i bann sanson ki eksplwat bann tenm varye e zot souvan bann refleksyon lo lavi lo bann zil elwanye Sesel, Saint Brandon ki en zil Morisyen ek Diego Suarez, en zil Malgas. Zot osi tous lezot laspe sosyete Seselwa tel ki lazistis zidisyer e sosyal, me sirtou relasyon imen, an partikilye relasyon ant zonm ek fanm.  Dan laplipar ka zot evok latitid adilter bann madanm.

Me souvan granmoun i dir ki ti leksplwatasyon imen ki ti ensit bann lesklav ek Seselwa pour sant zot soufrans.

Annou sante alors:

Msye mon bourzwa mon dir ou rann nou nou larzan

Soley leve mon dan plantasyon, soley kouse mon ankor laba menm…

 

Uroy Jules

 

 

 

 

 

 

 

» Back to Archive