Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Dimoun fodre pran responsabilite vizavi zot lasante pour kapab konbat kanser |30 October 2014

Minister Lasante i annan masin ek lekipman pour detekte diferan kalite kanser me sa ki enportan se ki dimoun i pran zot responsabilite vizavi zot lasante e vin rod lasistans medikal osito ki zot remark en keksoz ki pa normal avek zot.

“Pli nou detekte e diagnoz kanser pli boner i pli bon e i osi fer tretman vin pli efikas,” Minis pour Lasante Mitcy Larue in dir.

Minis ti pe koz dan Lasanble Nasyonal Mardi letan i ti pe reponn kestyon bann manm lo sa maladi ki pe ogmante dan pei e ki en konsern pour minister ek bann profesyonnel  lasante.

Manm parti mazoriter Maria Payette Marie ti’n demann Minis Larue si son minister pe antreprann  okenn resers ou si i dan plan son minister pour fer resers  lo lakoz logmantasyon dan ka kanser ki ganny detekte dan nou pei.

Minis Larue ti fer resorti ki letan tretman sa maladi i efikas i fer ki i annan plis dimoun ki pe viv avek kanser ki fer ki i paret nou annan bokou plis ka.
Minis Larue ti fer resorti ki resers lo kanser i kapab pran diferan lapros.

“Parfwa dimoun i met lanfaz lo resers lo lakoz kanser, savedir kwa ki fer dimoun ganny kanser. Sa i en size ki tre gran, akoz diferan kanser i annan diferan lakoz,” Minis Larue ti eksplike.

La i ti redir ankor ki fason ki dimoun i viv zot lavi, sa ki zot manze, lalkol, ladyet, lobesite, fakter dan lanvironnman i parmi lakoz bokou kanser.
Minis Larue ti donn serten sif. I ti dir ki pandan sa dernyen 8-an, Minister Lasante in anrezistre
•    1269 ka kanser
•    Ladan 655 in mor
•    Ant 2005 a 2008 (peryod 4-an) in annan 484 ka kanser
•    Ant 2009 a 2012 (peryod 4-an) in annan 629 ka kanser. En logmantasyon 145 nouvo ka
•    E pandan peryod 2009 a 2013 (5-an) in annan 785 nouvo ka kanser -- 449 ka parmi bann zonm e 336 ka i bann madanm.

Letan i ti konpar bann sif Minis Larue ti fer remarke ki kantite ka kanser ki’n ganny detekte lannen par lannen, i montre ki lensidans sa maladi in reste en pe konstan depi 2012.

Par egzamp an 2009, ti annan 140 ka ; an 2010 163 ka (en logmantasyon 23 ka) ; an 2011 ti annan 157 ka ; ti annan en logmantasyon 12 nouvo ka an 2012 pour fer en rikord 169 ka ; me an 2013 ti annan 156 ka ki vedir 13 ka an mwens.

Minis Larue ti eksplike ki kapasite nou pei pour fer resers aprofondi dan lakoz kanser i limite.

“Me resers fer dan lezot pei avek plis resours ki nou i osi relevan pour nou, parske nou mazinen ki tel ou tel kanser i annan menm lakoz dan diferan popilasyon,” i ti azoute.

I ti fer resorti ki resers ki nou merit met plis lanfaz lo la isi se pour dekouver plis lo fason ki nou progranm deteksyon kanser i marse oubyen pa marse: akoz en serten lapros i efikas, kwa ki pou fer nou lapros e servis pli apropriye, koman nou kapab amelyor fason ki nou fer depistaz ou tretman pour annan plis sikse dan prevansyon, dan gerizon e dan swen.

Minis Larue ti enform bann manm lasanble ki premye rezilta en letid nasyonal lo bann fakter risk ki kapab okazyonn kanser ki ti fer lannen pase pou byento ganny met a dispozisyon Minister Lasante ki ava deside kwa ki pou ganny fer.

Anplis k i sa Minis Larue ti dir ki tes pour ormòn ek antibiotik dan lavyann enporte e osi lokal i deza pe ganny fer koman mezir prevansyon kanser.

Touzour an sa ki konsern prevansyon sa maladi Minis Larue i dir ki bokou pe ganny fer lo sa kote ki swa par Minister Lasante e osi bann lezot lorganizasyon non-gouvernmantal e la i ti sit bann diferan progranm sansibilizasyon ek klinik spesyal ki pe fer pandan sa mwan Oktob ki dedye a edik dimoun plis lo sa maladi.

Me la ankor i ti ensiste ki dimoun zot devret reste azour avek lenformasyon konsernan kanser e lezot maladi me osi met an pratik bann bon konsey ki Minister Lasante i donn zot.

Swivan kestyon par manm elekte pour Mont Buxton lo kwa ki Minister Lasante pe fer pour adres sa persepsyon ki i pran bokou letan pour detekte sa maladi menm apre plizyer vizit kot dokter e kantite letan en dimoun i bezwen espere avan vwar en spesyalis, minis ti dir in demann Lotorite Lasante pour met anplas bann protokol dan bann klinik dan distrik pour permet bann dokter pli byen detekte sa maladi. Me la ankor Minis Larue ti met lanfaz lo nesesite pour pasyan  kominik byen ek zot dokter e pa ezite pour retournen menm zour  si zot kondisyon pa amelyore e ensiste avek sa dokter pour ganny en lot lentervansyon si zot santi zot pa satisfe.

Swivan en kestyon par manm elekte pour Cascade Charles de Commarmond lo si delo desalinasyon ek bann prodwi tou kalite ki’n anvai marse apre liberalizasyon napa en lefe lo logmantasyon kanser, Minis Larue ti dir ki sa i enn parmi bann diferan pwen ki Minister Lasante ek son bann partener pe fer bokou refleksyon lola.

 

 

 

» Back to Archive